Jag är inte redo att dö än

Har ingen ork för någonting, den här jävla audition tar så sjukt mycket energi, jag sover dåligt, har svårt att äta, har ingen ork för någonting. I helgen låg jag själv i soffan fredag och lördag kväll och tyckte synd om mig själv. Jag analyserar för mycket, tänker, oroar mig. Det får inte hända, det får bara inte hända. Kan dem? Skräms dem?, vad tänker dem, vad tycker dem? Varför, varför har jag valt ett yrke där allt ligger i andras händer?

En dag som denna skulle jag aldrig råda någon att satsa på en karriär inom dans, såhär som jag mår nu önskar jag ingen att må någon gång, någonstans!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0